Sandsjöbygdens historia

Vägbeskrivning: Kör till Norra Sandsjö kyrka. På parkeringsplatsen finns en hänvisningsskylt till runstenen.
x 6371635 y 1437750
Sandsjö prästgård ,N. Sandsjö socken
Västra härad

Nässjö kommun

Ärinvard lät resa denna sten efter Hägge, sin fader, och Hära, hans fader, och Karl, hans fader, (och) Hära, hans fader, och Tegn, hans fader, (och) efter dessa fem förfäder.

En av Sveriges märkligaste runstenar står ännu på sin ursprungliga plats på Runåsen i Sandsjö by. Den 2,5 meter höga stenen är av diabas. Inskriften börjar längst ned till vänster, är ristad i ett enkelt textband. Ristningen saknar kors. Först möter vi Ärinvard, som svarat för att runstenen har blivit rest, och dennes far Hägge. Dessa bär namn som förekommer bara på denna runsten - Ärinvard består av ärin (av arn) 'örn' och vard 'väktare', medan Hägge är bildat till trädbeteckningen hägg eller en kortare namnform till sammansatta namn på Hägg-, som Häggbjörn. De tre sista personnamnen i inskriften är enkla till sitt bildningssätt: Tegn av thiægn 'friboren man', Hära som betyder 'gråhårighet' och Karl 'fri man'. Även dessa tre namn är sällsynta, men Hära finns även på Sm 110 Vetlanda.

Runstenen har en unik inskrift, där vi möter inte bara runstensresaren Ärinvard utan även hans fem släktled bakåt i tiden. Att så här noggrant redovisa tidigare generationer från äldsta tid var ett sätt att markera sin ställning och arvsrätt. Här vill Ärinvard förmodligen hävda sin rätt till arvejord i det som skulle bli Sandsjö socken. Sådana uppräkningar finns bl.a. i isländsk diktning och kallas då langfeðgatal 'uppräkning av långfäderna', vilket i inskriftens avslutande fras formuleras: þe x lagfaþrga x fem "dessa långfäder fem". Den jord som hörde till en släkt brukade kallas odaljord. För att ett markinnehav skulle gälla som odal måste det ha ärvts inom samma släkt genom fem generationer enligt den äldre Gulatingslagen, en norsk lag från 1100-talet. I området finns omfattande system av fossil odlingsmark s.k. bandparceller från vendeltid-vikingatid (ca 550-1050 e.Kr.), vilka kan ha haft samband med den vikingatida besuttne Ärinvards odal.

Runstenen beskrivs 1690: "Wed Sandsiö står en Runsteen på en högh backe hoos Siön mäd bookstäfwer". Runstenen står uppe på norra udden av Runåsen - en moränås som sträcker sig längs Sandsjöns sydvästra strand. Inskriften är vänd mot den medeltida stenkyrkan som ligger 200 meter längre bort.

Stenkyrkan har troligen haft en äldre föregångare i trä, en s.k. stavkyrka. Ett numera bortodlat, vikingatida gravfält, har funnits i anslutning till Sandsjö bys gamla tomt.

Mobil utställning

Emåns Ekomuseum och Sandsjö hembygdsförening har producerat en utställning om Sandsjöfors historia. I utställningen ingick i utställningen Huskatalogernas landskap och som visades på Emåns Ekomuseum 2006. Utställningen visar på hur Josua Patriksson byggde upp sitt företag och samtidigt hade visionen om att bygga samhället Sandsjöfors, fritidsanläggningen Sandsjöbaden med pärlan i Sandsjöbygden Sandsjö Wärdshus. Företaget som Josua skapade startade med borstämnesträtillverkning och övergick sedermera till prefabricerade hus. Idag heter företaget Moelven Byggmodul Sandsjöfors AB. Företaget sysselsätter ca 100 medarbetare.  Moelven sponsrade kostrnaden för framdragningen av utställningen. Utställningen finns också på en cd. Beställning av cd kan göras till Åke Persson e-post: persak@algonet.se.

Sandsjöfors historia

Läs om den på Tore Patrikssons hemsida:http://sandsjohembygdsforening.se/bok.htm

Bokbuss

År 2009 är ett mörkt år för landsbygden. Nässjö kommun markerar tydligt att utarma landsbygden. Ett tecken är att den populära kulturspridaren Bokbussen lades ned och bussen såldes till Östersund.

Samtidigt som Bokbussen avvecklades utvecklar man med massor med miljoner på att om- och nybyggda Folkets Hus i Nässjö City.